Mitt år 2010
Året började med många tårar när jag lämnade Sats jakobsberg för Sats Marievik. När jag steg in första gången på Marievik var mitt hjärta i tusen delar. Jag ville verkligen inte! Det kan låta så fånigt nu i efterhand med alla människor i Jakan betyder så otroligt mycket för mig. Marieivk blev verkligen en utmaning men det är det bästa jag har gjort!! Linn <3 Sats Marievik
Sen hände något jag aldrig trodde skulle kunna hända. Som vi "barkarby-girlsen" har pratat om att "när som helst kommer någon i vårt gäng begå självmord." Det hände ju alla andra gäng? Jag tänker inte skriva ut vad som har hänt. Tror att alla som läser min blogg redan vet vad jag menar. Det enda positiva det förde med sig var att alla vi glömde gammalt groll & insåg att "vi har bara varandra"(Thomas di Levas låt) Kanske inte är så längre men för några månader så var vi verkligen tillbaka till ja vilket åt var egentligen Vårt bästa? <3
Sommaren kom & jag och Robin hade planerat en resa till nånstans i europa men när vi fick skatteåterbäringen så fick jag en spontantkänsla & längtade efter min familj i USA. En vecka senare var vi på flyget till USA. Så mycket glädje, så många minnen som jag alltid kommer att ha med mig. Det starkaste blir utan tvekan vår krock. Den rädslan, paniken, chocken, hur jävla arg jag blev, tårarna, längtan efter mamma, saknanden av sveriges lagar men även den otroliga tacksamheten över det amerikanska folkets ingripande & deras hjälpande hand.
Samma dag som jag ringde mamma & berättade om krocken fick min morfar en stroke. Dem kom flera gånger till efter det. Dagen efter deras bröllopsdag, skulle tippa på 54 bröllopsdag så vaknade han upp på hemmet som han bodde på och sa "idag dör jag", 1 minut senare fick han en sista stroken, 2 timmar senare höll jag hans hand & kysste honom på pannan & han slöt ögonen & tog sitt sista andetag. Vila i frid älskade du, det var helt enkelt Time to say goodbye, som förövrigt var en av låtarna som spelades på hans begravning.
Sommaren var otrolig. Samtidigt som jag hade tappat kontakten med många av mina gamla vänner så öppnades nya möjligheter & jag fann en ny vän. Linnea Karlsson En otroligt varm, glad, omtänksam, generös, rolig och halvknäpp tjej som har fått en stor plats i mitt hjärta. Vilka kvällar vi hade i sommras, du, jag, Robin & Sebbe. De allra bästa kvällarna var med er!
Sommaren tog slut & dags att jobba. Det gick inte många månader innan min mamma ringer och jag hör paniken i rösten. Zandra har hamnat på akuten. Jag väljer även här att inte berätta mer om det. Ni som står mig nära vet vad som hände den kvällen. Jag kan säga att aldrig har jag varit så rädd. Det kändes som om någon tog ett hårt tag min själ och mitt hjärta. Jag kunde inte andas. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. DU är mitt allt.
Robin fick sitt dröm obb som yrkesmilitär. Jag är stolt fru till en militär. Snygg är han också i sina uniformer :)
Onsdagen den 24 november hände det som inte fick hända. Mina älskade Z & R förlorade sin son. Än idag kan jag inte förstå varför i helvete det blev som det blev? Hur fan rent ut sagt kan livet vara så grymt? Vad har ni nånsin gjort för att förtjäna det här? Ängeln Leon finns hos oss alla. En ängel kom - log & vände om
Jag skrev ett brev till min pappa. Jag tyckte det var på tiden att han förstod var det är han gjort. Jag har länge tvekat om att lägga ut här var det stod i brevet men här får ni en glimt av var som försigår i mitt huvud:
22 år
Nu är jag 22 år och jag trodde att jag redan har släppt mitt förflutna. Men när vi var på Jägersro och du började dricka Xanté i dricksglas hemma hos Zandra kl 11:30 så fick jag diarré. Det är något som jag har haft sedan jag var liten. Så fort någon drack, speciellt du men även andra, så krampade min mage. Jag blir livrädd.
Ditt livs största misstag måste ha varit november 1993 när du valde att lämna dina döttrar, dina små flickor och flytta 60 mil ifrån dem. Du har missat allt, pappa. Du har missat hela vårt liv. Du har missat alla julaftnar, min första dag i skolan, min första pojkvän, skolavslutningar, sånguppträdanden, min första hjärtesorg, min 18årsdag, när jag tog mitt körkort, min student, min första egna lägenhet. Om du kommer att fortsätta att dricka alkohol kommer du att missa min förlovning, mitt bröllop, DINA barnbarn. Är det värt det?
Om du vill att vi ska kunna umgås, ska det ske under absolut nyktra förhållanden & utan dina utskällningar. Jag vet att jag är lik mamma. Jag vet att du inte tycker om det, du har sagt det. Jag är stolt över att vara lik mamma. Mamma är en varm, generös, omtänksam, intellektuell kvinna i sina bästa år.
Jag, Sebbe, Robin & Linnea bokade vår första resa ihop. Och vi ska inte var som helst utan vi ska till USA. Känslan jag hade när vi bokade är priceless. Lycka, längtan & hur otroligt tacksam jag över att ha dem som vänner....
Ojoj, vad mycket text. Jag förstår att ni inte kommer att läsa allt men det här var som terapi för mig. Ni borde göra samma sak! Sen är det väldigt roligt att om nåt år gå tillbaka och läsa vad man kände då :)
Gott nytt år på er :)
